Den primära orsaken till bristande salivkontroll är att sväljningsfunktionen är påverkad av nedsatt motorik och sensorik i munhåla och svalg. Sällan eller aldrig är orsaken en överproduktion av saliv. Svårigheten att kontrollera saliven förvärras ytterligare vid nedsatt bålstabilitet, uttalade bettavvikelser, sug- och bitovanor, munandning och sänkt vakenhetsgrad.
Salivläckage (dregling/sialorrhea/hypersalivation) förekommer vid medfödda och förvärvade neurologiska och neuromuskulära hälsotillstånd. Personer med salivläckage har vanligtvis även andra orofaciala funktionsnedsättningar som dysartri, dysfagi och utslätad mimik.
Nedsatt salivkontroll kan ibland förekomma hos barn som munandas/har nästäppa på grund av t ex förstorade tonsiller eller adenoider. Den som har nedsatt förmåga att kontrollera sin saliv rapporterar ofta att detta är något som allvarligt påverkar deras livskvalitet. Även närstående drabbas. Problemet kan vara socialt stigmatiserande - även vid lindrigare salivläckage.
