Spasticitet är en störning i signalerna mellan vår hjärna och våra muskler. Det kännetecknas av spända och stela muskler där förmågan att kontrollera musklerna helt eller delvis går förlorad.
Spasticitet är vanligt förekommande vid skada och sjukdomar i centrala nervsystemet och kan ha en betydande påverkan på individens möjlighet att klara dagliga effekter och genom det nedsätta deras livskvalitet.
Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga och i kontroll av motorik i dessa sammanhang medför funktionshinder såväl praktiskt som socialt.
Att inte behandla spasticitet kan försämra viktiga funktioner hos individen, möjligheter till rehabilitering minskar och därmed också livskvaliteten. Samtidigt kan det vara viktigt eller till och med nödvändigt att bevara en viss spasticitet för att en person exempelvis ska kunna förflytta sig. I vissa situationer kan också spasticitet vara en larmklocka för livsviktiga tillstånd som måste behandlas. För bästa möjliga livskvalitet krävs rätt behandling och rehabilitering utifrån olika individers behov och förutsättning.